Vin gjort hemma

Enligt EU:s definitioner får vin enbart kallas vin ifall det produceras på pressade vindruvor. Men det är beteckningar som är föreliggande inom den etablerade massindustrin av vin. Faktum är att man kan ägna sig åt i grunden liknande arbetsgång men använda sig av andra bär som inte är vindruvor, och vi kallar det ändå vin. Utöver vinframställning på diverse bär är det också typiskt förekommande att man brygger vin på varierande frukter eller juicekoncentrat av varierande slag.

Vinframställning hemma är en fängslande arbetsgång att följa. I fall då man inte brygger utifrån en färdig vinsats så har man möjlighet att välja vilka bär eller frukter som vinet ska bestå av. Under sommaren och hösten är det helt utmärkt att plocka bär åt en kommande egengjord vinsats. Låt bären förvaras i kyla och mörker till dess det är dags.

Relevant i det initiala skedet av bryggning är att se till att ha ren utrustning och också fräscht vatten. Orenheter, föroreningar eller övrigt i vattnet innebär bismaker och kan i värsta fall fördärva vinet helt å hållet. Det är följaktligen en god idé att tillämpa aktivt kol för att förädla vattnet som ska användas till bryggningen.

Aktivt kol förekommer i formerna pulverkol, granulerat kol eller högtryckspressat format kol. Vilken rengöringsförmåga det blir beror fullständigt på kolets kvalitet, dess area i kvadratmeter per gram och porstruktur. Effektivt är att sila vattnet via granulerat aktivt kol eller att tillämpa pulverkol för att slamma upp det. Låt reningen äga rum i rumsvärme.

För att komma igång med själva bryggningen när planering och rengöring är klart, så behövs en brygghink på ungefär 30 liter. Den ska ha ett vattenlås som ska vara placerat vid gummit på hinklocket. Det brukar blidas skum under jäsningen de första dagarna och är hinken för liten så kommer mäsk pysa genom vattenlåset.

Senare i processen när den så kallade förjäsningen är färdig så måste vinet tappas om. Då krävs en större jäshink. För att hälla över vinet från ena hinken till den andra så är det nödvändigt med en sughävert. En annan mycket viktig del av utrustningen är en oechslemätare som är till för att dosera sockerhalten i musten. Även ett mätglas är nödvändigt som är stort nog att oechslemätaren får plats. En lagom storlek på mätglaset brukar vara 100 ml.

Det är inte alltid bara sockerhalten som genererar utslag på flytvikten. Beroende på vilka bär alternativt frukter som används så påverkar dess olika mängder extraktämnen utslaget. Det är betydelsefullt att ha det i åtanke under bryggningens gång.

Mellan varven är det nödvändigt att ta prover av vinet. Det bästa är att mäta upp ca tre deciliter vin i ett litermått. Ta mätglaset till hjälp och fyll upp 100 ml och sänk därnäst ned oechslemätaren för att sedan läsa av värdet. Glöm inte bort att anteckna samtliga data och gärna föra en ingående och precis bryggjournal. Det är angeläget att följa utvecklingen av processen för att inte i slutändan bli överraskad. Ta följaktligen givetvis också smakprov och låt vinet smakas av länge i munnen.

I slutskedet av processen får vinet stå i jäskärlet i drygt 2-4 veckor, vilket beror på vilken jäst som används, sockerhalt m.m. Tappa om vinet och filtrera på nytt när jäsningen är klar.

Be the first to comment

Leave a Reply